Hem Ledare Reportage Miljö Häftiga fartyg Vattenvägar Utflaggning Utbildning Branchen Gästartiklar Arkiv
 

Kanske är det så här en sjöbuss-station kommer att vara utformad i framtiden. Ombord- respektive ilandstigning på olika sidor underlättar för sjöbussen att hålla en hög turtäthet.

Snart kommer sjöbussen!

Brisbane, Venedig och Hamburg; tre städer som satsat ordentligt på vattenburen kollektivtrafik. Men i svenska städer är det ovanligt att vattenvägarna används för kollek­tivresor. Nu talar mycket för att en förändring är på gång.

Trots många stora städer som ligger vid vattnet har vi i Sverige inte varit särskilt framåt på att bedriva kollektivtrafik på sjön. Idag sker bara 0,7 promille av kollektivtrafiken i städerna via vattnet.
Kanske är ändå en förändring på gång. I Göteborg finns sedan länge en kollektivtrafiklinje som trafikerar hållplatser på båda sidor om Göta älv med hög turtäthet. I Karlstad kan kollektivresenärerna stiga ombord på båtbussar som tar dem in till stan.
Och i Stockholm har en pendlingslinje mellan Lidingö, Nacka och innerstan bedrivits på försök i några år. Nu ska linjen bli permanent, och en upphandling pågår. Trafikförvaltningen undersöker dessutom om det finns fler tänkbara kollektivförbindelser på Stockholms inre vatten.

Minimal miljöpåverkan
Men kan det satsas mer på vattenvägarna i våra städer? Ja, många tror det. En av dem är Susanna Hall Kihl på Vattenbussen, en organisation som arbetar för att kollektivtrafik på vatten ska ges en ordentlig chans. Vattenbussen har bland annat tagit initiativ till ett samverkansforum kring vattenburen kollektivtrafik där bland annat Trafikverket, Sjöfartsverket, Transportstyrelsen och ett antal regionala aktörer ingår.
– Vattenvägarna behandlas inte på samma sätt som annan infrastruktur trots att det, inte minst ur ett hållbarhetsperspektiv, finns all anledning att göra det. Idag lider flera av våra storstäder av allvarliga kapacitetsbrister och framkomlighetsproblem. Vattenvägarna är en dåligt utnyttjad infrastruktur som ger minimal miljöpåverkan jämfört med anläggning av vägar och spår, säger hon.
– En utredning om arbetspendling visar att de samhälleliga kostnaderna för trafikförseningar i Sveriges tre storstadsregioner uppgår till 11,5 miljarder kronor per år. Jag tror det är värt att undersöka om inte båttrafik skulle kunna spela en viktig roll för att avlasta flaskhalsarna i trafiksystemet och förkorta restiden för pendlarna, säger Susanna Kihl.

Nya modeller behövs
Kanske är det så att om den sjöburna urbana kollektivtrafiken ska få en verklig chans så måste trafikplanerarna börja se på den med nya ögon.
– Med nuvarande beräkningsmodeller är det svårt att bevisa att satsningar på vattenburen pendling kan bli samhällsekonomiskt lönsamma. Men modellerna är framtagna för landtransporter och inte helt anpassade för sjön. Här behövs mer forskning, för det är ett viktigt område, säger Fredrik Meurman. Han är chef för regionplanering vid Stockholms Läns Landsting och ingår i samverkansgruppen som diskuterar hur den sjöburna kollektivtrafiken på allvar skulle kunna utvecklas.
– Jag märker att allt fler börjar betona att vattenvägarna är viktiga i urbana miljöer. Och man kan inte komma ifrån att en båt ofta har lastkapacitet som ingen buss kan matcha, säger Fredrik Meurman.


Annonsörer
Click!Click!Click!Click!Click!
I KORTHET
5,28
Så många arbetstillfällen i land skapas av en ombordtjänst.
I KORTHET
72%
Så stor andel av utrikesgodset i Sverige sker via sjöfarten.
I KORTHET
887 000
Så många containrar hanterade Göteborgs hamn, Sveriges största hamn, år 2011.
Sveriges rederitätaste ö
11 shippingföretag på 1 400 invånare – Så utbredd är rederiverksamheten på Donsö i Göteborgs skärgård
I KORTHET
35 milj.
Så många människor åker med skärgårdsbåtar och Vägverkets färjor varje år.