Hem Ledare Reportage Miljö Häftiga fartyg Vattenvägar Utflaggning Utbildning Branchen Gästartiklar Arkiv
 

Den här synen kommer att bli allt ovanligare om inget görs för att hejda utflaggningen av svenska fartyg. FOTO: Magnus Rietz / Briljans

Allt fler svenska fartyg flaggar ut

Utflaggning av svenska fartyg är mer omfattandeän någonsin. Om utvecklingen inte stoppas kan det få allvarliga konsekvenser för Sverige som sjöfartsnation.

FRÅGOR OCH SVAR


Vad är utflaggning?
Utflaggning innebär att ett rederi omregistrerar ett fartyg från Sverige till ett annat land. Att flagga ut är en enkel procedur. Med viss pappersexcersis kan detta ske på en dag. När fartyget är utflaggat tillhör det inte längre den svenska handelsflottan.

Hur omfattande är utflaggningen?
Under de senaste fyra åren har landet tappat halva sin handelsflotta. Idag finns cirka 80 svenskregistrerade lastfartyg kvar. Som en jämförelse fanns år 1965 cirka 800 lastfartyg registrerade i Sverige (även om dåtidens fartyg ofta var mindre än dagens).

Till vilka länder flaggar man ut?
Idag går de i huvudsak till andra högkostnadsländer i vår närhet - Danmark, Norge, Färöarna och Finland.
Varför flaggar man ut?
Idag är Sverige det sista land i EU som inte tillämpar tonnagebeskattning av sin handelsflotta. Tonnageskatt är ett sätt att beräkna inkomsten av gods- eller passagerartransporter med fartyg. Den beräknas schablonmässigt med utgångspunkt från fartygets lastkapacitet och läggs samman med rederiernas övriga verksamhet för beskattning i landet. Avsaknaden av ett tonnageskattesystem gör att svenska rederier inte kan konkurrera på den internationella marknaden, och rederierna tvingas därför att flagga ut sina fartyg.

Vilka konsekvenser får
utflaggningen för Sverige?
Utflaggningen leder till att den svenska sjöfarten efterhand tappar sin kunskap och kompetens och det viktiga svenska maritima klustret utarmas.
Utan en svenskflaggad handelsflotta förlorar Sverige inflytande i internationella sammanhang, som exempelvis FN:s sjöfartsorgan IMO och ILO. Sverige förlorar också inflytande inom den europeiska unionen där man beslutar om miljö- och säkerhetsfrågor som påverkar vårt närområde.
På sikt kan de svenska sjöfartshögskolor­na komma att läggas ner när möjligheterna till praktikplatser ombord försvinner.


Annonsörer
Click!Click!Click!Click!Click!
I KORTHET
35 milj.
Så många människor åker med skärgårdsbåtar och Vägverkets färjor varje år.
Sveriges rederitätaste ö
11 shippingföretag på 1 400 invånare – Så utbredd är rederiverksamheten på Donsö i Göteborgs skärgård
I KORTHET
72%
Så stor andel av utrikesgodset i Sverige sker via sjöfarten.
I KORTHET
887 000
Så många containrar hanterade Göteborgs hamn, Sveriges största hamn, år 2011.
I KORTHET
227 000
Är antalet nya bilar som passerade hamnen i Göteborg, Sveriges största hamn, år 2011.