Hem Ledare Reportage Miljö Häftiga fartyg Vattenvägar Utflaggning Utbildning Branchen Gästartiklar Arkiv
 

Vägen till ett stark maritimt Sverige

Sju åtgärdsområden som pekar ut vad som krävs för att sjöfarten ska öka och för att maritima verksamheter ska kunna utvecklas och skapa jobb och skatteintäkter i Sverige. Det är innehållet i Maritima Manifestet som det maritima klustrets aktörer står enade bakom.

Det svenska maritima klustret är stort och mer omfattande än de flesta känner till. Här finns en svensk maritim teknologisektor i världsklass med tekniska underleverantörer, teknik- och forskningskonsulter och varv, företag som leder utvecklingen inom havsbaserad energi, en biomarin livsmedelssektor, passagerar- och godstransportrederier, hamn- och logistikföretag, skeppsmäklare, speditörer, klassningssällskap samt en omfattande verksamhet kring skärgårdturism och fritidsbåtsverksamhet.
Maritim verksamhet är också statlig lotsverksamhet, isbrytning, sjöövervakning, kustförsvar, piratbekämpning mm. Alla maritima branschdelar är starkt beroende av varandra och av den maritima kompetensen.
Insikten om det ömsesidiga beroendet och vikten av att behålla och utveckla svensk maritim kompetens ledde för ett par år sedan till att klustrets aktörer gemensamt startade en strategiprocess. Det saknades en samsyn kring maritima utvecklingsfrågor och en tydlig målbild. Strategiprocessens övergripande syfte blev att Sverige, precis som andra EU-länder, bör ha en nationell maritim strategi som ger den långsiktiga förutsägbarhet som den maritima näringen och Sverige som kustnation är beroende av.

Checklista
Nu är strategiprocessen avslutad och slutsatserna sammanfattade i slutdokumentet; Det Maritima Manifestet. Det innehåller sju åtgärdsområden, som var och en utgör en checklista med åtgärdspunkter.
– Nu behövs inga fler politiska utredningar. Manifestet innehåller vad som behöver göras för att öka sjöfarten i transportsystemet och stärka hela det maritima klustret. Alla stora aktörer inom näringen och den akademiska forskningen, sjöfacken med mera står bakom manifestet. Det finns en total enighet, vilket är ganska fantastiskt, säger Anna Hammargren, vd för Sjöfartsforum som drivit strategiprocessen.
– Nu är det viktigt att manifestet får politiskt gehör och att våra politiker vill ”kroka arm” med oss. Vi behöver politiska beslut om vattenvägen som infrastruktur, likabehandling av trafikslagen, regelverk, myndighetssamordning, forskning och utbildning, säger Anna Hammargren.


Förutsättningarna för ett starkt maritimt kluster och en maritim näring i utveckling är:

• En tydlig politisk målbild, ett ramverk som ger förutsägbarhet och styrmedel som driver utvecklingen i önskad riktning

• En förståelse för vikten av en stark maritim näringsgenerator (svensk maritim kompetens med nära koppling till svenska rederier och fartyg)

• En strategi för infrastrukturen som säkerställer att vattenvägen utnyttjas och finns med i alla planeringsprocesser för transportsystemen

• Konkurrensneutralitet mellan trafikslagen, något som förutsätter en ny avgiftsstruktur för infrastrukturen, där sjöfarten kan verka på lika villkor som väg och järnväg

• Enkla och anpassade regelverk och bättre myndighetssamordning

• Forsknings- och innovationsresurser som stärker näringsdynamiken


Annonsörer
Click!Click!Click!Click!Click!
I KORTHET
227 000
Är antalet nya bilar som passerade hamnen i Göteborg, Sveriges största hamn, år 2011.
I KORTHET
887 000
Så många containrar hanterade Göteborgs hamn, Sveriges största hamn, år 2011.
I KORTHET
5,28
Så många arbetstillfällen i land skapas av en ombordtjänst.
I KORTHET
35 milj.
Så många människor åker med skärgårdsbåtar och Vägverkets färjor varje år.
Sveriges rederitätaste ö
11 shippingföretag på 1 400 invånare – Så utbredd är rederiverksamheten på Donsö i Göteborgs skärgård